Konstruktionen - Sextanten

Olika konstruktioner.

Att konstruera en sextant är i princip enkelt och kan göras med mycket enkla medel. Söker man på internet finns det olika exempel på hur man konstruerar en sextant av Lego, kartongpapp och CD-skiva bara för att ge några exempel.

Att dessa inte har någon större precision och begränsad hållbarhet är lätt att förstå.

Konstruktionsförutsättningar

På en sextant som ska användas som ett handhållet instrument på ett fartyg för navigation ställs det ett antal krav;

• Formstabil - Sextanten får inte ändra form då den värms upp (eller kyls av) av den hand som håller den, lufttemperaturen eller solen som lyser på sextanten. Ändras formen påverkar detta direkt precisionen på ett okontrollerbart sätt som inte lätt kan hanteras eller kompenseras för.
• Lätt - Sextanten ska hållas med en hand under då observationen görs. Beroende på metod ska ibland flera observationer göras på kort tid. Att då hålla i en sextant med en allt för högt vikt gör att armen blir trött och därmed påverkad observationens precision.
• Hållbar - Sextanten, i alla fall förr i tiden, skulle tåla att användas flera gånger varje dag i flera år. Och detta ombord på ett segelfartyg som är fuktigt, varierar i temperatur och rör sig mer eller mindre hela tiden.
• Användarvänlig - Vad som är användarvänligt och inte varierar ifrån navigatör till navigatör. Det finns många olika sätt att lösa problemen men viktigt är att de funktioner man använder på sextanten är användarvänliga och passar användaren. Att justera indexarmen, mikrometerskruven, horisont- och solfiltren är de viktigaste funktionerna.

Sextantens delar

De större och viktigare delarna på en sextant är;

• Teleskopet är den del som hålls emot ögat. På enklare sextanter är det inget teleskop utan bara en fast punkt för ögat att titta igenom. På professionella modeller är det i praktiken en liten kikare. Andra namn är kikare.
• Halvspegeln är den spegel som kikaren är riktad emot. Spegeln kallas för halvspegel då ena halvan bara är glas varigenom man ska se horisonten då man använder sextanten. Den andra halvan visar det som indexspegeln är riktad emot - vilket normalt är en himlakropp. När himlakroppen "vilar" på samma nivå som horisonten i halvspegeln är sextanten inställd rätt och den aktuella höjden kan avläsas. Andra namn är horisontspegel. Halvspegeln finns också i utförande som "halvgenomskinlig".
• Horisontfiltren är ett eller flera filter för att ta minska ljusinsläppet om det exempelvis är en solig dag och en så kallad solgata riskerar att blända navigatören. Andra namn är skymglas.
• Solfiltren är ett eller flera filter som används för att minska ljuset ifrån och därmed i värsta fall risk för ögonskador. Andra namn är skymglas.
• Indexspegeln sitter monterad på indexarmen och används för att spegla ner ljuset ifrån den himlakropp man önskar observera höjden till ner till halvspegeln. Andra namn är alhidadspegel.
• Indexarmen är den del av sextanten som man justerar för att hitta den vinkel som just då är aktuell mellan horisonten och himlakroppen i fråga. Andra namn är alhidad.
• Låsmekanismen för att justera indexarmen måste låsmekanismen öppnas. När den släpps så låses indexarmen fast på ett fixt gradtal.
• Bågen är en sjättedel av en cirkel (därav sextant) och är normalt graderad från 0° till 120° grader. Andra namn är Arc eller Limb.
• Indexfönstret i indexfönstret läses den inställda vinkels grad-del av.
• Mikrometerskruven när himlakroppen och horisonten är nära varandra i teleskopet ska mikrometerskruven justeras så att de blir exakt i linje med varandra. Skalan på mikrometerskruven visar den aktuella vinkels minut-del. Mikrometerskruven har ofta en nonieskala vilken är samma typ av skala som exempelvis på ett skjutmått för att man ska kunna läsa av tiondelar av minuter. Andra namn på mikrometerskruven är trumma eller nonievredet.
• Handtaget på "baksidan" av sextanten finns det handtag som sextanten hålls i. Sextanter är normalt till för högerhänta. Handtaget hålls i högerhanden och justeringarna görs därmed med vänsterhanden.

Vad skiljer en "sämre" och "bättre" sextant åt?

En sämre kan ha/är jämfört med en bättre;

• tillverkad i material som utvidgar/krymper mer och därmed minskar precisionen.
• billigare och enklare optik i teleskopet i form av sämre glas, mindre linser, plastlinser, inte ytbehandlade, sämre linjering med mera.
• tillverkad i tunnare material som vrider sig och därmed minskar precisionen.
• tillverkad i ett tungt material som gör att man inte orkar hålla den stabilt någon längre tid.
• mindre speglar vilket gör den svårare att göra observationen med. Nyare sextanter har ofta speglar som är närmare 5x5 cm medan äldre/billigare har runt 2,5x2,5 cm.
• mindre och färre filter vilket gör att solen kan bli svår att skymma bort eller framhäva utifrån förhållandena.
• tillåter inte att speglarna finjusteras (kalibreras) vilket gör att instrumentfelet kan visa sig vara stort.
• saknar belysning av indexfönstret och trum-skalan vilket gör att den inte kan avläsas i mörker.
• ett sämre eller inget teleskop vilket gör det svårare att ställa in höjden exakt och särskilt svårt blir det att identifiera stjärnor och planeter.
• levereras inte med en skyddande låda för förvaring vilket ökar risken för skador.
• inte kalibrerad från tillverkaren vilket kräver att det görs för att ta reda på och minimera instrumentfel och andra fel.
• är inte utrustad med en så kallad nonieskala/vernierskala på mikrometerskruven vilket ger sämre precision.

Men det finns också en fördel;

• är ofta lättare - vilket, främst för en nybörjare, är en fördel då en sextant kan kännas tung då man arbetar med den! Köp då med fördel en bra plastsextant. Denna är både lätt och ger tillräcklig precision. För en erfaren navigatör är ofta en sextant med lite mer vikt att föredra då det ger en stabilitet vid observationen som då görs så snabbt att användaren inte hinner bli trött i armen.