Interceptmetoden

I detta avsnitt beskrivs hela historien om hur Interceptmetoden kom att bli den metod som vägledde sjöfarare ända fram till radiotekniken konkurrerade ut den astronomiska navigationen till sjöss.

Sumner’s Line of Position

En dimmig morgon 1837 närmade sig ett fartyg Irlands kust på sin väg ifrån USA. Det hade varit dåligt väder några dygn så inga positionsbestämningar hade varit möjliga. Därmed så baserades navigationen nu endast på dödräkning sen flera dygn. Risken för att i dimman segla rakt in i klipporna som ligger norr och öster om deras kurs är således överhängande. Det krävs inte mycket ström eller vind för att longitud-felet ska bli för stort.

Kapten ombord var Thomas H. Sumner. Under en kort stund syntes solen och Sumner lyckads observera en solhöjd. Men vad gör man med en enda solhöjd som dessutom inte var observerad när solen stod som högst på himlen? Han var tvungen att komma på något...

Han beräknade först longituden. Sen beräknade han longituden en gång till men denna gång baserad på en antagen latitud 10 bågminuter norr om hans dödräkning-position. Och ännu en gång men denna gång 20 bågminuter norr om hans dödräkning-position.

Han insåg då han plottade de tre positionerna att samma solhöjd på tre olika latituder resulterar i en rak linje. Han hade "snubblat på" konceptet med "line of position" baserad på en enda höjdobservation. Det tog några år att förfina och fullt ut förstå metoden. 1943 publicerade han sin metod i en bok med titeln; "A New and Accurate Method of Finding a Ship’s Position at Sea". Metoden var revolutionerande och den blev snabbt accepterad och använd. Han kallade själv sin metod "parallels of equal altitude”. Namnet "line of position"-metoden etablerades först senare.

En av de stora förändringarna och förbättringarna med denna metod var att den möjliggjorde för navigatören att bestämma sin position genom en grafisk metod; Plottning. Plottningen i sig gav resultatet i form av en position istället för att den behövde beräknas mer matematiskt.

Som så ofta är när någon har kommit på något så är det lätt att förstå. Men att komma på det själv... Sumner revolutionerade navigationen!

Idag är konceptet med "line of position" enkelt att greppa och förstå. Fäst ett snöre i toppen på en hög och rak pelare. Fäst andra änden av snöret i din ena sko. Går du nu ett varv runt pelaren med snöret sträckt hela tiden så kommer du gå i en perfekt cirkel runt pelaren och snöret kommer därmed att ha exakt samma vinkel gentemot marken hela varvet runt. Detta är "cirkeln med lika höjder" eller som Sumner benämnde det "circle of equal altitudes".

Detta är också den höjd (vinkel) du mäter (observerar) med din sextant (Hs och sen rättar till Ht) om du står på cirkeln och mäter vinkel till pelarens topp.

Om pelaren är tillräckligt hög så blir cirkeln väldigt stor. Detta gör att den som granskar bara en bit av cirkeln kommer att se den som en i princip helt rak linje. Denna raka linje är "line of position".

När du observerar en solhöjd med en sextant kan du enkelt beräkna cirkeln och du är då säker på att du befinner dig någonstans på den. Centrum på cirkeln är solens projektionspunkt. Du vet också att azimuten (Z) är bäringen från solen till din position på den stora cirkeln.

Att observera höjden för en himlakropp ger en "line of position". Kan du ta två nära samtidiga höjder till två olika himlakroppar så kommer deras respektive cirklar att korsa varandra på två platser. Den enda av dessa är där du befinner dig och den andra är "falsk". Oftast råder det ingen större tvekan om vilken korsning som inte är din position. Genom att använda stjärnor kan flera stjärnhöjder tas nära nog samtidigt och resultera i ett flertal "line of positions" och därmed en exakt position.

Bilden visar en positionsbestämning från ett fartyg utanför Kanarieöarna den 29:e oktober 2005 klockan 12:00UTC. Månhöjden observerades till 56° och solhöjden till 40°. Skärningspunkten (den till havs) för de två cirklarna visar positionen.

Saint-Hilaire’s Interceptmetod